Då var det dags för USA-bira igen.
Averys Maharaja har druckits förr men oftast något gammal och sliten och inte alls den kanon-dipa som så många hävdar att den är. Nu fick jag dock möjlighet att testa den hyfsat färsk efter direktleverans från staterna.
Det första som slår en efter upphällning är den otroligt kraftiga söta tropiska lukten som slår upp från glaset. Now were talking! det är ju såhär en DIPA ska vara direkt, man riktigt känner lukterna stiga långt upp till näsborrarna utan att sticka ner nästan i glaset. Lätt bärnstensfärgad med ganska mycket äggvitt luftigt skum som ligger kvar och visar sin karaktär på insidan av glaset.
Smaken drar åt en himla massa håll, mango, passionsfrukt, tropiker. Får nästan en känsla av att jag är tillbaks på San Fran Beer Week om jag blundar vilket är ett ganska bra tecken. Malteftersmaken drar lite åt karamelliserat socker. Otroligt lättdrucken för den kraftiga alkoholstyrkan 10,54%, och man ser snabbt vätskan försvinna. Denna härskare är fylld av tropiska frukter med hög beska och humlighet. Beskan övergår i en härlig humlesmäll som gör gommen riktigt nöjd. Återigen, den höga alkoholen märks inte än men med tanke på hur snabbt flaskan går åt så lär det märkas på andra sätt snart :)
Denna öl är så otroligt mycket bättre än vad jag minns den sen dess trötta tid (den kom väl t o m på bolaget trött som alltid med usa-bira?) förr. Detta är återigen ren och skär USA-njutning när den är som bäst. Betyg 9/10 med snudd på åtminstone ett halvt poäng till!
Averys Maharaja har druckits förr men oftast något gammal och sliten och inte alls den kanon-dipa som så många hävdar att den är. Nu fick jag dock möjlighet att testa den hyfsat färsk efter direktleverans från staterna.
Det första som slår en efter upphällning är den otroligt kraftiga söta tropiska lukten som slår upp från glaset. Now were talking! det är ju såhär en DIPA ska vara direkt, man riktigt känner lukterna stiga långt upp till näsborrarna utan att sticka ner nästan i glaset. Lätt bärnstensfärgad med ganska mycket äggvitt luftigt skum som ligger kvar och visar sin karaktär på insidan av glaset.
Smaken drar åt en himla massa håll, mango, passionsfrukt, tropiker. Får nästan en känsla av att jag är tillbaks på San Fran Beer Week om jag blundar vilket är ett ganska bra tecken. Malteftersmaken drar lite åt karamelliserat socker. Otroligt lättdrucken för den kraftiga alkoholstyrkan 10,54%, och man ser snabbt vätskan försvinna. Denna härskare är fylld av tropiska frukter med hög beska och humlighet. Beskan övergår i en härlig humlesmäll som gör gommen riktigt nöjd. Återigen, den höga alkoholen märks inte än men med tanke på hur snabbt flaskan går åt så lär det märkas på andra sätt snart :)
Denna öl är så otroligt mycket bättre än vad jag minns den sen dess trötta tid (den kom väl t o m på bolaget trött som alltid med usa-bira?) förr. Detta är återigen ren och skär USA-njutning när den är som bäst. Betyg 9/10 med snudd på åtminstone ett halvt poäng till!
Ja det är bara att gratulera.
SvaraRaderaSer ut som det är nya etiketter också, jag som älskade den gamla gröna.. den var så härligt humlig på nåt vis :)