onsdag 20 april 2011

Cigar city Humidor Series Ipa

Vad bättre att fira anländandet av påsken (ofrivilligt ledig i morgon pga en arbetsgivare som ger sina anställda "permission" hur konstigt det än kan låta) och dess ledighet med en på förhand tippad klassbira?

Jag hade fått mina 3 flaskor efter att dom snurrat runt i Systembolagets system och lager ett antal veckor så det var med tillförsikt jag ställde den på hyllan för 10C i ölkylen för några dagar sen. Ut med den så den får värmas ett par grader och sen fram med kapsylöppnaren, nu vill jag se vad hypen har att visa!

Cigar City Humidor Series IPA ger vid anblicken av flaskan ett ganska potent intryck, kanske främst pga av storleken och den i mitt tycke vackra etiketten.


Vid upphällning så framstår ett ganska kraftigt ljust, lite smått beige skum som länge håller sig kvar i glaset. Härligt! Vätskan är som ljus koppar och oväntat grumlig. Kan det vara cedar-lagringen som fört med sig lite rester?

Lukten känns inte alls som väntat, jag hade väntat mig en tung amerikansk dipa-karaktär men jag känner nästan inget av detta. Det kan ju vara så att den är något humletrött redan? Den är snarare lite träig, som jag utgår kommer från cedarträt den har lagrats på. Lite ovanligt måste jag säga, men den förde direkt tankarna till en sommar i Kanada för ett par år sedan då jag, min bror och min far hälsade på min brors svärföräldrar för en veckas oförglömligt fiske (inte alla dagar man får fiska stör, plocka lax på 15-20 kg och bara njuta av livet) och ett besök på svärfars såg/fabrik där man tillverkade takpannor av cedarträ (sk shingles). Företaget (jaja lite reklam skadar inte) heter Goat Lake och kan hittas på http://www.goatlake.com/. På fisketuren hade kanadensarna för övrigt med sig vad som då var den mest populära ölen over there, Bud Light Lime, jag är glad att jag och bror varit förutseende och tagit med riktig öl för överlevnadens skull.

Nåja, man kan inte drömma sig bort hela kvällen, tillbaka till dagens öl. Smaken av Humidoren var för mig väldigt annorlunda, frisk och träig på samma gång, och även en del sötma mellan varven. Inte alls så mycket av klassisk ipa/dipa-karaktär i form av humle. Detta vore normalt sett för mig ganska negativt, men på något sätt lyckas ölen ändå förmå mig att dra på smilbanden och uppskatta ölen för dess annorlunda karaktär. Lyckligtvis hade jag också en bit av min favoritost Gruyere Etivaz (vällagrad Schweizisk hårdost som bara är NJUTNING för hela slanten), och när dessa 2 goda ting förenades så uppstod kärlek. Ostens sälta och kraftiga smak gick in i cedarträt och producerade något extra, kom på mig själv att sitta med den numera upplösta osten och en klunk öl och bara blundade. Fan, detta var gott mina vänner! Jag kan se mig själv njuta av ölen vid renoveringen av stugan, kan tänka mig att lukten från sågspånet från plankorna som ska bli en bastu kommer göra underverk för denna öl, även om den må vara något humletrött.

Ångrar inte alls att jag köpte denna, men jag kommer definitivt se till att jag har en bit ost tillhanda när jag öppnar flaska nummer 2 :)

Betyg 7-8/10.

3 kommentarer:

  1. Sanna mina ord, låter som ett ögonblick i favoritfåtöljen endast sterarinljus tänt resten av familjen sussar kolsyran från drycken som sakta porlande navigerar mellan tungans smaklökar ner i ett föväntansfullt svalg. Förlåt blev lite till mig av din beskrivning och måste nog öppna mig en finöl själv. Mvh Malt

    SvaraRadera
  2. jajjamä, det var en riktig njutning. hade även en ganska mild blåmögel men den gjorde inte ölen samma njutningsgrad. Dock nästa öl Amagers Black IPA var ju som klippt och skuren för mögelosten. fantastiskt gott

    SvaraRadera
  3. Provat grottlagrad Gruyere? Himmelsk!

    SvaraRadera